- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 25:1. Johan Ludvig Runeberg /
83

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Elgskyttarne - Fjärde sången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

har han sin like ej sett, om det gäller att flat som en kringla
sjunka mot golf vet, och lik en rakett uppspritta tillbaka.

Allt vid hans dans är fullkomligt, båd armarnes svängning och

benens,

sjunger han, sparkar han, knäpper han, stampar han, hvisslar

han, ler han.

Härlig är gossen, härlig den stolte arkangelske gossen;
topp, att du tager till man den blomstrande, sköne Tobias.
Hvad, om vi dricke ibland och rusige ligga på golfven!

Icke beständigt dricke vi, sällan, o sällan, ibland blott.
Kulen är vintern, flicka, och tung är för vandraren ränseln;
sen vi hos främmande fastat, af fruktan för tjufvar 0Gh bofvar,
dricka vi öl då vi komma till gamla bekanta och kunder.
Härlig är gossen, härlig den stolte arkangelske gossen;
topp, att du tager till man den blomstrande, sköne Tobias.
Kom till Arkangel, skönt är det varurika Arkangel :
siden blifver din dräkt, och silfverrubler din kost där.
Fattigt är Finland, skogar och fjäll blott finnas i Finland.
Följ oss, kom till Arkangel och bo vid stranden af Dvina!

Rik är den brunskäggyfvige Ontrus, rik är hans broder,
härlig är gossen, härlig den stolte arkangelske gossen;
topp, att du tager till man den blomstrande, sköne Tobias!

Så han sade, och strax ur gömman i barmen en plånbok,
sedeldiger och stor, framdrog han och svängde mot taket.
Sedlarna yrde omkring, som fjärilar luftiga, lätta,
röda och hvita och blå, femtusende rubler och mera
sväfvade där mot golfvet, och mellan dem alla och på dem
sprang, med ljungande blickar, i tjust förmätenhet, Ontrus.

Honom lämnade då den förståndiga Hedda, att ensam
stoja och fria, och gick till sin fru, där i salen hon träget
räknade kläder till tvätt och skref dem i ordning på nota.
Leende hörde hon sen, hvad i hushållskammaren Ontrus

6. — Nationallitteratur. 25: i.

83

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/25/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free