Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Elgskyttarne - Femte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tågade långsamt fram mot sitt hem, på det glimmande träsket.
Åter ett stycke från dem, så långt, att det vingade lodet
nått, men ej träffat sitt mål, skrann flämtande värden på
Hjärpvik,
honom följde, fast nära dock ej, den raske Mathias.
Snabba som skuggor af moln, af stormarna drifna på fästet,
flögo på isen de fram med glattade skidor i täflan,
öfvade båda och båda för skidlopp vida berömda.
Nu det gällde ett vad; hvem först till den aktade herrgåln
hunne, och skaffade hästar att älgarne forsla från skogen,
skulle med ett stop öl och en sup af den andra förplägas.
Vargen hade ej täflat i lopp med den åldrige Hjärpvik,
där han för vadet ilade fram; den raske Mathias
skyndade skamfull efter, och stötte med käpparna drifvan.
Men när omsider han kom till den sluttande backen vid
herrgåln,
mötte han ren Zacharias, som stod stormodig på främsta
slädan och följdes af två frilöpande fålar i spåret.
Glad, då de möttes, talte den ärade värden på Hjärpvik:
nu, nu, laga, Mathias, att ölet mig väntar och supen,
när jag med älgarne kommer i kväll och behöfver mig värma.
Sade, och eggade hästen till färd. Men den raske Mathias
tänkte på Hedda, och fattade strax och släppte ej tygeln,
innan han henne begärt af den åldrige fadern till maka.
Väl, så sade han, öl skall du finna i afton och brännvin,
lofva dock ett, Zacharias, åt mig tillbaka i hast här,
innan du färdas, lofva mig Hedda, din dotter, till hustru.
Leende svarade då Zacharias, den ärlige gubben:
ej är det jag, som skall bädda din säng och syra din rocka,
fråga ej mig, men henne, och lofvar hon, lofvar jag äfven.
Väl med en sämre kunde hon vandra och vandra till sämre.
Sade, och ropade högt åt hästen och åkte sin väg bort.
Men till stugan begaf sig med fröjd den raske Mathias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
