Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Fjalar - Tredje sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock se, den gamle sviktade nu. Hans svärd,
till dödshugg lyftadt, drabbade offret
så matt, som om till hvila det lagt sig ned
på lockarnas gula, svällande bädd.
Från denna stund far ynglingen, djärf och fri,
från strand till strand på främmande vågor,
och Fjalar sitter hemma i fridsällt land,
och gömmer i blidkadt hjärta sin fröjd.
När kvällen kommer stundom, och kungens borg
af gäster fylls, och fradgande hornet
går laget kring, och grånade skalden rör
den väldiga harpans darrande sträng,
Och sjunger, glömsk af åldrade minnens pris,
den unges nya segrar allenast,
och Hjalmar, Hjalmar klingar i salen högt,
och Fjalar, den stolte Fjalar förgäts,
Då smakar mjödet kungen, då höjer han
föryngrad åter lutade pannan,
då sänder han, vid tonernas lek, ibland
med strålande blickar sångaren tack.”
Hon slöt. På marken glimmade daggen ren,
och månan såg från blånande höjder
med klarnadt öga ned i en rymd af lugn,
där tyst i sin gång skred sommarens natt.
Då sågs på heden nalkas en man, han kom.
”Jag sökt ditt spår, Oihonna,” han sade,
”från Morvens kung jag bringar ett bud: var snar!
förrn morgonen gryr han väntar dig ren.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
