Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Fjalar - Femte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Ludvig Runeberg
Har du hunnit nu ditt verk fullborda,
är han hållen den ed du svor?
Har du lagt för lifvet den väg, det tagit,
och till moln gjort gudar och gudars råd?”
Fjalar log. ”Det träffar stundom sällsamt,”
så han talte, ”af hvilken fläkt
fördes till ditt öra min maning, gubbe,
samma stund, när öfver min läpp den hann?
Dock du kommit, det är nog. Besvara
vill till lön jag din fråga nu:
jag har visat lifvet den väg, det tagit,
och mitt råd har seger, och gudars ej.
Se dig om, det är mitt land du skådar.
Var det sådant, då jag ej var?
I min makt det stått att i strider offra
allt hvad nu här mänskligt af lifvet gläds.
Detta rike har jag kunnat härja,
ödelägga från gräns till gräns,
att ej vinden funnit ett löf att röra,
fjäriln ej en planta att hvila på.
Nu, hvad ser du? Vidt, som ögat hinner,
lyser dagen på bruten bygd,
lundar stå, där ödsliga skogar stodo,
och, där rofdjur nästade, tjäll vid tjäll.
Tegar bära årets hopp, som fordom
drefs af stormar kring okändt haf,
sommarskuren, daggen af natten fostra
nu vår rikdom, växande förr ur blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
