Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänrik Ståls sägner. I - Veteranen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och blinda kulor hveno
kring honom hvarje stund,
och dödens ädla skördar
de föllo i hans rund;
han gick dock ej från stället,
hans lugn var lika gladt,
och ingen kula rörde
den gamle, där han satt.
Och i beständig växling,
allt efter lyckans lek,
omslöts han af en skara,
som frambröt eller vek;
men hur ock striden hvälfde,
fick gubben ostörd bli,
och vän och ovän lika
gick vördande förbi.
Men dagen led, och solen
vid västerns portar stod,
då segrade omsider
den finska härens mod,
då sågs hvart hinder brutet,
hvar fiende på flykt,
och allt kring gamle krigarn
var åter lugnt och tryggt.
När då den sista truppen
bröt ned från kullens topp
och drog förbi soldaten,
då stod han högrest opp:
”1 unga tappra söner
utaf vår fosterjord,
finns någon här som aktar
en grånad krigsmans ord?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
