Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänrik Ståls sägner. II - N:o Femton Stolt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då strålade Döbeln af välbehag:
”von Schantz, herr kapten, hör hit!
Hvem var den tappraste man i dag,
som föll här i kompanit?
Låt hämta hans ränsel, hans rock, hans hatt,
hans plit och gevär också:
hans ädla namn och hans krigarskatt
den här skall i arf dem få.”
Man kom med vapen och dräkt i hast,
de burits af Femton, Stolt.
Von Döbeln log med ett ögonkast
på sin skyddslings trasiga kolt.
”Stolts rock är blodig, det fordras mod
att dra det plagget uppå;
men Fähund, ser jag, har tjockt af blod
på egna klutar också.
Så byt och kläd dig i uniform
för fronten här uppenbart,
du gick framför den vid dagens storm,
jag vill se dig inom den snart.”
Han bytte dräkt, och hans kind den brann,
sen han vapen och rustning fått;
och tyst kom Döbeln och ställde sin man
i luckan, där Femton stått.
”Och nu så är du en ung soldat
af äktaste skrot och hålt,
och nu så är du vår krigskamrat
och numero femton, Stolt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
