Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänrik Ståls sägner. II - Bröderna - Landshöfdingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det sägs, sen brodern tröstlös vandrat, att
den hårde brodern sina ögon täckte
och utan sömn och utan hvila satt
och grät om kvällen, grät den långa natt
och grät än, som ett barn, när morgon bräckte.
% #
LANDSHÖFDINGEN.
Gror bragdens ära blott på stridens mark,
där tappre krigarn fuktar den med blod,
kan ej den vapenlöse hälsas stark
och visa hjältemod?
I djupa Finland bortgömd fanns en man,
en fridens man allt från sin ungdom hän;
i fridens värf ren grånad styrde han
som höfding nu sitt län.
Wibelius var hans namn, af anors glans
omstråladt ej, men vördnadsvärdt ändå,
ty namnets ära var att det var hans,
hans adel föll därpå.
Han ägt sin mannaålders gyllne tid
af lugna mödor; den fanns mer ej kvar.
Nu var hans fosterland i kamp och strid,
och gammal själf han var.
Af härar omhvärfd, sliten som ett rof
emellan vän och ovän växelvis,
fick han, hvar stund, för segrarens behof,
ge frid och lugn till pris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
