- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 25:2. Finländsk litteratur utom Runeberg. Stenbäck, Topelius, von Qvanten, Wecksell, Tavaststjerna, Lybeck /
5

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finländsk litteratur utom Runeberg. Inledning af G. Castrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FINLÄNDSK LITTERATUR UTOM
RUNEBERG.

De år, som närmast följa på Finlands skilsmässa från
Sverige, äro en död period i Finlands kulturella häfder, som
bjärt sticker af mot den andliga lifaktigheten under
sjuttonhundratalets sista decennier, då Porthan och hans lärjungar
gåfvo lif och fart åt de vetenskapliga och litterära
sträfvan-dena vid högskolan i Åbo. Porthans gestalt hör till dem,
hvilkas storhet eftervärlden icke har alldeles lätt att
omedelbart fatta, ty hvarken hans tunga lärda verk eller hans nyktra
dilettantpoesi, på hvilken han icke heller själf lade mycken
vikt, ge någon påtaglig förklaring. I själfva verket är det
som lärare han haft sin största betydelse, han trädde i
beröring med studentgeneration efter studentgeneration och
ingaf dem af sin varma entusiasm och sin ifriga arbetstro.
Först genom dessa elevers ojäfaktiga vittnesbörd fattar man
fullt hans betydelse i den finländska kulturens historia.

Den friska anda han väckt fortlefver några år efter hans
död (1804), men efter 1809 blir det kvaft i landet. Om än
vetenskapen icke alldeles saknar framstående representanter,
så tystnar i stället dikten, som redan förut efter en kort
glansperiod afmattats, nu nästan helt, då Franzén slutligen efter
lång tvekan besluter sig för att öfverflytta till Sverige (1812).
Dådlöshet härskar ock inom politiken, ty hade än Alexander I
skänkt Finland själfständighet, så hyste man dock ingen
verklig tilltro till de nya förhållandena och kände sig oviss
om hvilken riktning utvecklingen för framtiden skulle inslå.
I två decennier räcker denna vanmakt. Först då Helsingfors

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/252/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free