Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Zachris Topelius
- Ur Ljungblommor
- Våren 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i fjärran reser sig vågen hvit
och nalkas hitåt med hot.
Det blänker i mörka skyar;
då ryster sig klippans rot . . .
*
Men skön som förr med sina tusen under
den unga våren nalkas Finlands stränder;
frid andas öfver alla friska lunder,
och svalka bor i höga nordanländer.
Frid? Är det lifvets, är det dödens hvila?
Och svalka? Är det polens frost jag andas?
O, jag vill fråga himlens moln som ila,
och lundens fläktar, som med dofter blandas.
Jag ser det dagas i de mörka nejder,
ser ödemarkerna sig gröna kläda;
jag ser det järn, som smidts till forna fejder,
i plog förbytt, en stilla lycka reda.
Jag ser i lifvets tusen pulsar alla
de friska, starka ådror mäktigt svälla;
de brusa upp, de lugna sig, de falla,
som blida majregn, i sin moderkälla.
Ty nu är vår ej blott i lund och klyfta,
men andens världar vidga sig och knoppas;
och jorden ljusnar, himlarna sig lyfta,
ty hvarje hjärta äger kraft att hoppas.
Stå upp i frid, du gamla Suomi-moder!
Du är ej död; du vaknar ung i våren.
Stå upp! Lös bojan bort af dina floder,
och från ditt öga lös den forna tåren!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/snl/252/0100.html
