Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius - Ur Ljung - Henrik Gabriel Porthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK GABRIEL PORTHAN.
— De Socrate; — det är ett klassiskt ämne.
Jag ser, ni goda mönster ej försmått,
och om vi några barbarismer lämne,
så är latinet öfver hufvud godt,
expositionen redig, thesis prydlig
och konklusionen, suo modo, tydlig.
In summa, unge man, ni säger rätt,
att vishet är de höge gudars gåfva;
lägg endast till, att hon ej köps så lätt
och allra minst beskärs oss, när vi sofva.
Men hvad är det ni skrifvit här till sist?
Att ”Sokrates står öfver mänsklig brist”,
att ”världshistorien ligger vid hans fotter”,
att ”lifvet skjuter sina hjärterötter
i tänkarns panna” . . . Bah, stryk ut det där!
Det där är fraser, och hvad gör det här? —
Vid dessa ord en purpursky bestänkte
studentens kind, där, full af ungdomsmod,
han för den vidtberömde lärarn stod.
Hans barm slog högt, hans öga blygt sig sänkte,
han sade (på latin, som seden var):
— Præclare vir, det var på er jag tänkte!
— På mig?
— Jag tänkte, — var studentens svar,
i det allt högre på hans kind steg glöden, —
jag tänkte på hvad ni för Finland är,
hur ni oss lifvets djupa vishet lär,
hur ni har tolkat våra dunkla öden,
hur detta folkets ande först i er
har vaknat upp, för att ej somna mer,
och följer er i ljusets kamp till döden . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
