Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius - Ur Ljung - Henrik Gabriel Porthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han tystnade. Hans öga glänste vått,
hans stämma svek i känslans öfvermått,
han velat böja knä, som för monarker.
Då tog den store mästarn lugn hans hand
och visade vid öppna fönstrets rand
oktobersolens sken på strand och parker.
— Se, — sade han, — hur solen glimmar glad
på äppleträden med de gula blad
och gyllne frukter! . . . Yngling, när ni prisar
den gamles ära, minns, att nästa vår
bär i sin barm de frön, som hösten sår,
och nästa sommar deras kraft bevisar!
Jag är det trädet med de gula bladen,
och gångna sekler blommat ut i mig,
men ni är våren, som står näst i raden,
i er skall fröets halt bevisa sig.
Välan, så bär den frukt jag ej kan bära,
och minns, att detta är den gamles ära! —
Den unge mannen stod mot fönstret böjd
och sökte ord, men kunde finna inga.
Han kände sig på en gång stor och ringa,
och mästarn återtog, med blicken höjd:
— I våra dagar växer hastigheten
af släktets framsteg med kvadratens mått.
Jag är ett faktum, ni är möjligheten:
välan, förmå hvad icke jag förmått!
Ni är en ung, en namnlös, okänd man,
omätligt rik, för att ni hoppas kan;
men faller ni i dag, skall ingen veta
i morgon hvar man edra spår skall leta
på jordens yta. Blott en moders tår
kanhända droppar på er unga bår.
Nåväl ... byt edra sköna tjugu år
mot mina sexti! Tag mitt namn, mitt rykte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
