Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius - Ur Sägner i dimman - Brita Skrifvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Jag ser ej hvad här återstår annat än att mottaga beloppet
och kvittera skuldsedeln.”
”Det är icke mitt, jag tager icke emot det,” inföll Brita
Skrifvars kort och bestämdt.
Länsmannen skrattade.
”Lukta på det! Kanske luktar det svafvel.”
Många berättelser voro i omlopp om skatter, hvilka
förvandlats till torra löf, och Brita var icke fri från sin orts
vidskepelse.
”Jag tager icke emot det,” återtog hon lika bestämdt.
”Jag har ingen huld eller skyld, ingen vän eller bekant, som
skulle betala en så stor summa för mig. Är det icke djäfvulens
bländverk, så måste det vara stulet eller röfvadt gods.”
”Det är också min mening,” yttrade Richardson kallt.
”Hvad är det för en bandit eller tjuf på landsvägen, som
skickat befallningsman hit på ärenden med sitt stulna guld?”
”Hvarför skulle en tjuf betala andras skulder?”
invände länsmannen oskyldigt.
”Och hvarför skulle en hederlig karl göra det?” snäste
Richardson. ”Hur såg han ut? Hvar mötte ni honom?”
”Vid Koviks backe, en kvart mil härifrån. Hur han
såg ut? Två armar, två ben, ett hufvud, en kropp, gula
nankinsbyxor, blå jacka, blank hatt, hälften herreman,
hälften sjöman. Ansiktet såg jag knappt för det yfviga skägget.
Han bad mig stanna och frågade om jag var ute i det och
det ärendet, hvartill jag svarade ja. — Var då så beskedlig
och vänd om, sa han, där blir ingen auktion. Jag vill betala
skulden och allt hvad därtill hör, sa han. Låt mig se
papperen! — Kommer aldrig i fråga, sa jag och kände åt om
jag hade sabeln i kärran, eftersom Aron stigit af vid vägen
till Laxby. — Lika godt, sa karlen; säg mig summans
belopp, och gif mig ett interimskvitto, så betalar jag allt på
fläcken. — Det tycktes mig vara håken så rakt på saken, men
eftersom lag och författningar icke förbjuda någon att betala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
