Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius - Ur Sägner i dimman - Brita Skrifvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skänkt en betydande summa åt sjömanshuset till nödpenning
åt fattiga änkor.
Hon fortsatte en tid att väfva, såsom förut, men där
fanns något som tyngde på hennes hjärta. Ett år efter
Richardsons död gifte sig dottern med en ung fiskare, och
följande vår reste Brita till Amerika. Expeditionsfogden
länsman Black berättade denna nyhet med ett slags triumf.
Han visste ju, att hon skulle ångra sig och uppsöka mannen.
Reste hon verkligen därför? Jag tror det icke. Hennes
hjärta hängde vid sonen, och om hon ångrade något, så var
det att hon utsändt sitt barn i världen under en sådan fars
ledning. Om hon funnit gossen och lyckats bärga honom
ur farorna af faderns äfventyrarelif, är mig obekant, men jag
väntar henne en dag tillbaka för att sluta ett pröfvadt lif i
fäderneslandet. Hon var dock en ovanlig kvinna, fastän
byggd af för hårdt virke, som hon själf sade om sig. Hon
hade en mans järnfasta viljekraft, förenad med det bästa af
ett kvinnohjärta: uppoffrande kärlek, försakande tålamod,
osviklig trohet i alla skiften. Hennes missräkning i lifvet,
för mycken tillit tiil egen kraft, den delade hon med mången
annan, som fått stora naturgåfvor på sin lott. i denna svaga
punkt blef hon ock slagen, och djupt förödmjukad knäföll
den stolta, dittills egenrättfärdiga kvinnan inför den makt,
hvilken böjer människors hjärtan som vattubäckar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
