- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 25:2. Finländsk litteratur utom Runeberg. Stenbäck, Topelius, von Qvanten, Wecksell, Tavaststjerna, Lybeck /
204

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius - Ur Blad ur min tänkebok - Tanken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genom atomernas slump, då är äfven jag lösgjord och
frigjord från alla band.”

”Fjäril, fjäril, hvarför framleta ett ursprung som
förnedrar skapelsen till atomernas lekboll? Du har själf nödgats
erkänna, att denna din uppfinning icke mer är en tanke,
utan ett vanmäktigt trots! Förstår du icke, att du med ditt
öfvermod förnekar icke blott ditt ursprung, utan äfven dig
själf?”

”Bevisa mig det! Är jag icke odödlig? Är jag icke
allsmäktig? Är det ej jag som skapat världen? Och jag
skulle förödmjuka mig!”

”Detta omedelbara, outsägliga, för hvilket du förgäfves
söker ett namn, denne din förnekade, hånade, dödade och
återuppståndne öfverman, har förödmjukat sig själf så djupt,
att han nedstigit till din sinnevärld i en hydda af stoft, tänkt
dina tankar och stridt dina strider, men utan trots, utan
högmod, utan afund och härsklystnad. Du har förnekat
honom, och han har erkänt dig som sitt älskade, förlorade,
återvunna barn; du har skymfat, slagit, beljugit och dödat
honom, och han har förlåtit dig allt; du har vältrat en klippa
öfver hans graf och tryckt ditt insegel därpå, och likväl har
han segrande uppstått ur grafven som lifvets herre, men
blott för att åter älska dig, förlåta dig och helga dig. Är
du förmer än han, att du icke vill höja dig till honom, där
han böjt sig till dig, och blifva en arfvinge till hans härlighet,
såsom han iklädt sig ditt elände?”

Fjäriln fläktade oroligt med sina vingar, såsom ville
han åter säga: bevisa mig, att allt detta är sant!

Jag fortfor:

”Tvifla, det är din medfödda rätt, men sök, det är
din lika medfödda plikt! Sök icke namn, icke ord, icke
mångtydiga begrepp; sök det omedelbara i dess ogrumlade
ingifvelse hos barnet, innan detta ännu har vaknat till din
brustna tankevärld; sök det i samvetet, i ångern, i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/252/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free