Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl August Tavaststjerna - Ur För morgonbris - Håglöshet - Skärgårdsgästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kan nu vara alldeles detsamma,
kan nu vara simpla sagor af min amma,
endast att jag får
hvila uppå åran, hvila ofta,
känna dyningen och känna blommor dofta
som i unga år!
* * *
SKÄRGÅRDSGÄSTEN.
Det var när en gråmulen sommardag
omärkligt i skymning dog,
som han gjorde vid bryggan sitt sista slag,
och ankaret gled ifrån bog.
Det var när han ändat en ensam kryss
i regndusk så minnestung,
som han tänkte på huru stolt han nyss
drog ut som jublande ung.
Hvad sedan timat, som töcknet det låg
i slupens fåra bakom,
men in i töcknet han envist såg,
där det uti massor kom.
Han prisade icke sin lyckas gunst,
att hamnen han nått i tid,
han bytt mot irrfärd i dimma och dunst
sin dåsiga godtköpsfrid.
Fast dimman drog öfver utsikt vid
ett sörjande, disigt dok,
han stod dock kvar uti inre strid,
på honom blef ingen klok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
