Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl August Tavaststjerna - Ur Laureatus - Från andra sidan Styx - Violer och rosor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN ANDRA SIDAN STYX.
Jag är en ensling, främmande för alla,
som går min egen väg i egen takt
och ser med drömsjukt tigande förakt
det stora mänskohafvet tanklöst svalla.
På andra sidan Styx jag hör dig kalla
till lifvets fest — och jag, som redan lagt
mig ner till hvila långt i glömskans trakt,
jag reser mig och låter dig befalla.
Säg, vet du faran af att väcka döda?
De dödas lidelse är ingen lek,
som slumrar in vid kyssar och vid smek.
De dödas känslor brinna blodigt röda,
och skälfver läppen än af smärtor blek,
så är det blott för hjärtat vill förblöda.
* * *
VIOLER OCH ROSOR.
Jag tycker jag andas din andedräkt
ur dina violer och rosor,
de leda min tanke så fint och förtäckt
på soliga stigar och kosor.
Hvad är det för trolldryck, du mig har räckt?
Mitt sinnes skygga mimosor,
de skälfva ej längre blygt och förskräckt,
de drypa af rim och af glosor.
Violer och rosor, de säga så mångt,
som länge jag önskat och väntat,
det blir mig om hjärtat så trångt, så trångt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
