- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 25:2. Finländsk litteratur utom Runeberg. Stenbäck, Topelius, von Qvanten, Wecksell, Tavaststjerna, Lybeck /
298

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl August Tavaststjerna - Ur Kapten Tärnberg - En julotta i barkbrödets Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Nog får man ju mjöl där, men inte lär det vara kejsaren,
som ger det.”

Likagodt. — Antti klifver in i boden, väntar en lång
stund för att slippa fram till disken, och när hans tur
ändt-ligen kommer, löser han sin säck från ryggen och räcker
den utan ett ord till handelsmannen. Denne är jämte sitt
biträde i färd med att skofla mjöl ur mattor i de behöfvandes
säckar under uppsikt af ett förnämt fruntimmer. Alla äro
de hvita af mjöldammet ända upp i ögonbrynen. Så börjar
förhöret:

”Hvad heter du?” — ”Antti Metsäntausta.” —
”Hvar-ifrån är du?” — ”Från Metsäntaka torp bakom Pusula by.”
— ”Och du vill ha mjöl?” — ”Ja, man sade att man kunde
få mjöl här för ingenting.” — ”Behöfver du då verkligen
mjölet?” — ”Inte tigger jag väl för ro skull, och inte har
jag väl för ro skull gått sex mil på skidor sedan i morse.” —
”Svälter du då?” — ”Inte har jag ju ätit en bit ordentligt
bröd på en vecka.” — ”Och ändå har du en ny päls och
har orkat gå sex mil på skidor sedan i dag morse?” —
”Ja . . . hm . . . hvad kunde jag annat göra?”

Handelsmannen forskar ut honom med en misstänksam
blick, vänder sig till damen och säger:

”Den där karlen är för rask och för snyggt klädd. Han
är inte af edra kunder, tro mig!”

Så börjar förhöret igen: ”Kan du bevisa, att du
behöfver mjölet?”

Antti ser sig rådvill omkring i boden; där finns icke ett
bekant ansikte. Han bleknar af harmblandad skam och
stammar osäkert fram: ”Ja se, det är så att jag är därifrån djupa
ödemarken bakom Pusula by, och jag har så få bekanta.
Vi ha inte tillfälle att ofta komma hit till kyrkan och skaffa
oss bekanta ...”

”Finns här då ingen från Pusula by, som kunde intyga,
att du är stadd i nöd?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/252/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free