Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För öfrigt är den tyska litteraturen hos oss skjuten i
skuggan under frihetstiden, efter det att den under föregående
period kanske varit den verksammaste utländska faktorn i
vår vitterhet. En eller annan af den franska klassicitetens
målsmän i Tyskland blef här bekant, föga dock den mest
framträdande, Gottsched. Satirikerna med Rabener i spetsen
voro mera värderade. Men egentligen var det Gellert som
nu hos oss fick representera den tyska diktningen. I fabeln
och den moraliska betraktelsen, särdeles på prosa, vann han
efterföljd; men han lästes ännu kanske mest — i fransk
öfversättning. En betydande kontingent af Sveriges
undersåtar hade ju tyskan till sitt modersmål, och man såg icke
sällan tyska poeter uppträda hos oss; men de voro samtliga
af låg rang — estetiskt taget och ofta äfven socialt. Och
i de tongifvande litterära kretsarna gick det knappast an att
läsa annat än franska. Man fick vara tacksam för att
modersmålet därbredvid tolererades — på det dramatiska området
fick äfven det stundom vika för det beundrade världsspråket.
Från Danmark slutligen hämtades fortfarande ett eller
annat uppslag. De äldre satirikerna, t. ex. Reenberg, lästes
och efterbildades stundom. Men annars var det nästan endast
Holberg, hvars inflytande blef märkbart; det märktes
emellertid både på dramats, prosaberättelsens och moralsatirens
område, och ”baron Holberg” — med hvilken bland våra
skalder fru Nordenflycht trädde i litterär förbindelse — var
hos oss en af de mest lästa och populära utländska
författarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
