- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 3. Frihetstidens poesi.Triewald, Lohman, Dalin, fru Nordenflycht, Creutz, Gyllenborg, Bergklint /
11

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särdeles under Gustaf III:s tid, officiellt gällande — dessa
teorier själfva undergingo så småningom en förändring, såsom
vi skola se. Än mindre blefvo upplysningens idéer hos oss
uteslutande gällande ens i de litterära kretsarna. Starkare
än på många andra håll blefvo de här motarbetade. Detta
framför allt från religiös sida. Den gammalsvenska
ortodoxien var för mäktigt rotfäst för att så snart lämna plats
för modernare uppfattningar. Pietismen och herrnhutismen
arbetade också mot dessa. Rationalismen började dock visa
sig här och där — den inträngde till och med i Swedenborgs
teosofiska system — och en rationalistisk teologi, ”neologien”,
kännetecknar århundradets senare hälft. Först under Gustaf
III:s tid blir ”upplysningen” härskande i de ledande och
akademiska kretsarna; men nästan samtidigt kommer den
starka oppositionen från känsloriktningens sida (med Thorild
och Lidner), en opposition som gällde både innehåll och
form, både förståndsupplysning och fransk-klassisk smak,
och under Gustaf IV Adolfs tid blir denna riktning inom
vida och breda lager den segrande.

Trots all inverkan från utlandets vitterhet bibehöll vår
diktning alltjämt nationella drag, de äro omisskänneliga äfven
hos de ledande, mest framskjutna skalderna, hos Dalin, hos
fru Nordenflycht, hos Bellman; till och med hos G. F.
Gyllenborg kunna de icke förnekas — den gammalsvenska
ärligheten och den sedliga hållningen höra dit.

Impulserna utifrån ha likväl, såsom ofvan antydts, i hög
grad bidragit att förändra den litterära fysionomien. Denna
förändring är dock icke genast märkbar vid frihetstidens
början; de politiska gränserna äro här icke afgörande för
vitterheten i trängre mening. ”Frihetstidens diktning” är
en helt konventionell beteckning. Den egentliga frihetstidsdiktningen
omfattar en trettioårsperiod, åren 1733—63; dessförinnan
och därefter falla öfvergångsperioder resp. från
den karolinska vitterheten och till den gustavianska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 3 17:52:42 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/3/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free