- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 3. Frihetstidens poesi.Triewald, Lohman, Dalin, fru Nordenflycht, Creutz, Gyllenborg, Bergklint /
14

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledighet, stundom också genom uttryckets kraft, öfver
medelnivån. Ett ämne, som utgör öfverskriften, utvecklas tematiskt,
ofta genom tes och antites. Ej sällan användes visformen,
som Lohman behandlar ganska ledigt. ”Allstäds godt men
hemma bäst” är exempel härpå (nedan n:r 2). Dess första
fyra strofer af trycktes särskildt af Abrah. Sahlstedt i en
1751—53 utgifven ”Samling af verser”, där en mängd utdrag
ur Lohmans tillfällighetsdikter meddelas. I grafdikten står
Lohman högst, och han varierar där med förkärlek fåfänglighetens
och förgänglighetens temata. Dödsbetraktelsen öfver
studenten Berg (n:r 1) innehåller strofer, som måhända
hafva varit första fröet till Wallins ”Dödens ängel”.

Samuel von Triewald är den förste bland skalderna,
som afgjordt tillkännager sin anslutning till den franska
klassiciteten. ”Sveriges Boileau” har han blifvit kallad och
till dels med rätta, ehuru han i vissa fall hyste afvikande
meningar. Det är pä litteratursatirens område han
framför allt utmärkte sig. Oförskräckt angrep han det platta
likasom det uppstyltade och skydde icke en gång att
utsätta de åsyftade rimmarnes namn: han persiflerade
Warnmark, liksom Dalin sedan skämtade med den olycklige
poeten P. Twist (jfr. nedan n:r 49 bland Dalins dikter),
under det att Bergklint fann sig föranlåten att som
”tryckfel" omskrifva Brunkmans och Wænerbergs namn
(jfr. nedan n:r 1 bland Bergklints dikter). Själf är Triewald
icke särdeles lycklig som skald, från högre synpunkt bedömd;
i själfva formen arbetar han också med svårigheter. Men
kantigheten och torrheten upplifvas då och då af ett
godmodigt skämt eller af en burlesk kvickhet, och verklig humor
kan man icke alldeles frånkänna honom. Vissa af hans
dikter äga också intresset af nya, friare sociala idéer, som
mot eller efter enväldets fall började göra sig hörda.

För dygden och sanningen skulle skalden städse kämpa
(jfr. n:r 1). Diktens uppgift är att på detta sätt gagna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 3 17:52:42 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/3/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free