- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 3. Frihetstidens poesi.Triewald, Lohman, Dalin, fru Nordenflycht, Creutz, Gyllenborg, Bergklint /
16

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

viktig plats i sitt psykologiska system (”imaginatio ardens”),
och hvaraf han gjort en intressant analys — erkändes
knappast; Boileau hade alldeles underskattat betydelsen af
”l’imagination”, och han följdes här t. ex. af språkmannen
Sven Hof. Den ensidiga förståndsmässigheten bibehöll länge
sitt herravälde — i teorien, lyckligtvis mindre i praktiken.

Jämte Triewald uppträdde vid frihetstidens början några
andra diktare, hos hvilka man märker den franskklassiska
stilens inverkan: bröderna Olof och Carl Gyllenborg, Carl
och Ulrik Rudenschöld m. fl.; och Boileau’s ”Skaldekonst”
och öfriga arbeten blefvo redan omkring 1720 öfversatta till
svenskan (af J. von Düben). Men allt detta medförde ännu
icke någon afgjord förändring i litteraturens tillstånd. Den
kom först på 1730-talet och med Dalin.

Olof von Dalin är centralpersonen i frihetstidens
litteratur. Den största betydelsen äger han som vår vittra
prosastils och det nyare svenska skriftspråkets grundläggare. Som
versdiktare vann han också stor berömmelse och med skäl.
Tvifvelsutan är han den inflytelserikaste före Creutz. Han
äger icke större originalitet, men han är den mest
mångsidige af de under frihetstiden uppträdande och blir under
flera årtionden och i flera olika grenar af diktkonsten
tongifvande. Det är på 1730-talet han gör sig bekant, till
en början blott i enskilda kretsar och slutna vittra sällskap
(Awazu och Wallasis, jfr. visan n:r 35). I Carlssons
”Skaldeflockar” offentliggör han först en liten samling dikter,
som jag ofvan omtalat. Det är visor och satirer, mestadels
satirer i visform. Man lär här känna en skald, som i
rörlighet och i versens lediga behandling dittills icke haft
sin like, och därtill en skarp observatör och en elegant
och kvick persiflör. Obeständigheten i åsikter och tycken,
dumheten, lycksökeriet gisslas på ett lekande sätt. Själf tar
skalden världen lätt, och han har nog drag besläktade med
”Den epikureiske filosofen” (n:r 27). Herdedikten, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 3 17:52:42 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/3/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free