- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 3. Frihetstidens poesi.Triewald, Lohman, Dalin, fru Nordenflycht, Creutz, Gyllenborg, Bergklint /
18

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framträder emellertid i den tidens episka rustning med allegorisk
och mytologisk apparat (efter Voltaires mönster, möjligen
också efter J. Thomsons förebild), och den blef ansedd som
vår förnämsta ”hjältedikt” samt fick en mängd efterföljare.
Dikten äger tvifvelsutan ett stolt patos, trots all konstlad
retorik; Dalin har också nedlagt däri sitt nationella program.

Som ett äkta barn af sin tid gör Dalin politik också i
poesien. Här intar han en fast fosterländsk ståndpunkt, men
är icke någon ytterlig partiman. Genom sina personliga
förbindelser stod han hattarna nära, men han blundade icke för
deras äfventyrliga krigspolitik, utan blottade skarpt dess
ihålighet (”Kämpevisan” n:r 45). Alltmera blef han, särskildt
genom Lovisa Ulrika, en anhängare af en starkare konungamakt,
och detta ådrog honom, efter det misslyckade revolutionsförsöket
1756, ständernas onåd och en af dem påbjuden
förvisning från hofvet.

Dalin fick en mängd efterbildare på olika områden,
särskildt i den sociala moralsatiren samt i den politiska och
patriotiska dikten på prosa och vers (A. D. Leenberg, A.
Hesselius, A. Odel, D. Annerstedt, den unge Bellman), ja
de allra flesta af den uppväxande skaldegenerationen kunde
icke undandraga sig hans inflytande, icke ens fru Nordenflycht,
som annars i flera fall var honom så motsatt: genom
”Den frälsta Svea” försökte hon fåfängt att täfla med honom
i det patriotiska festkvädet, den tidens epopé.

Efter 1742 utskickade Dalin rätt sällan några dikter
från trycket; andra uppgifter sysselsatte honom. Däremot
börjar strax därefter en annan vitterlekare framträda, en
ung skaldinna, som tjusade genom sina ömma, känslofulla
kväden och visor, utmärkta af ett fint musikaliskt
uttryckssätt: Hedvig Charlotta Nordenflycht. Ofta diktar hon i den
traditionellt didaktiska tonen, hennes stil blir då tung och
tröttande, när icke innehållet fängslar genom sin djärfhet
eller nyhet. Djärf och ny är hon i sitt yrkande på kvinnans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 3 17:52:42 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/3/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free