Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”emancipation”, för att begagna ett modernt slagord, här
lämnar hon fru Brenner vida bakom sig. Redan vid omkring
tjugu år skrifver hon om kvinnans plikt att odla sitt vett till
samhällets gagn (se nedan n:r 3), och sedan hon genom en
liten samling sorgekväden, ”Den sörjande turturdufvan”, och
några tillfällighetsdikter blifvit bekant, börjar hon utgifvandet
af ett ”Kvinnligt tankespel”, som utkommer i fyra häften,
innehållande alster af hennes tidigare och senare försök i
skaldekonsten.
Någon högre uppfattning om denna än t. ex. Triewald
förråder fru Nordenflycht icke, åtminstone under sin första
period. Hon intar samma utilistiska ståndpunkt som den äldre
tiden i allmänhet: diktkonsten skulle genom att direkt gagna
göra skäl för sin tillvaro. I sitt poem ”Tankar om skaldekonstens
nytta i ett väl inrättadt land”, dediceradt till den alla
vittra idrotter mäktigt beskyddande C. G. Tessin, betonar
hon särskildt uppgiften att genom besjungande af höga
exempel — ”att prisa, muntra opp, de värdes lof utföra” —
bidraga till folkets moraliska uppfostran. Om skalden så gör,
då tjänar han till gagn, och skaldekonsten blifver
båd nyttig, angenäm och nödig för ett land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
