- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 3. Frihetstidens poesi.Triewald, Lohman, Dalin, fru Nordenflycht, Creutz, Gyllenborg, Bergklint /
20

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1753) blir bekant med de moderna utländska strömningarna
och deras unga svenska målsmän Gyllenborg och Creutz,
undergår hennes åskådning en förändring i den nya
”upplysningens” riktning. Det poetiska utslaget däraf (t. ex. n:r
14, 19) kan ju vara intressant nog såsom symptom, som
exponent för tidsriktningen; men fortfarande är det hennes
smärre, mer eller mindre visartade poem af omedelbar
känslostämning som i estetiskt afseende stå högst. Sådana
dikter burna af impulsiv kärlekssmärta som de, hon skref
året före sin död (n:r 24—26), hade vår äldre litteratur icke
att uppvisa. Först Lidner skulle gifva nya uttryck åt en
sjudande känsloglöd.

Gustaf Filip Creutz är äfven en känslighetens
representant i vår diktning, men hans känsla framträder å ena
sidan mera behärskad, å den andra mera epikureisk. Hvad
som dessutom särskildt utmärker Creutz är prakten och
rikedomen i målningen och mjukheten och behaget i uttrycket. I
målande fantasi står han högst af alla tidehvarfvets skalder.
"Creutz skall i alla tider beundras och älskas och af
upplysta domare erkännas för vår förste verklige skald, den
förste som låtit gudaspråket med allt sitt behag höras på
svenska. Ostridig är denna hans ära, så vida icke blott
versifikationen, utan därjämte den varmaste känsla, den
lifligaste inbillning, målningen och dikten utgöra
skaldekonstens egentliga och dyrbaraste egenskaper,” så föllo
Gyllenborgs ord (1795), och torde han till jämförelse särskildt
haft Dalin i tankarna. Känslan är dock hos Creutz, som
jag antydt, icke alltid så omedelbar, och scenerna i hans taflor
bli stundom genom sin hopning otydliga. För den närmaste
tiden stod han emellertid alltjämt som den förnämste, den
i sitt slag af få, om ens någon, efterföljare uppnådde. Till
skaldekonstens högre värdesättning har han, såväl som
vännen Gyllenborg, mäktigt bidragit: här var en diktning,
som icke längre nöjde sig med att uppträda i anledning af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 3 17:52:42 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/3/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free