Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
& ....’""*=S2P**i—...............-
Stilla Lefnads Nöjen
2. STILLA LEFNADS NÖJEN.
Förnöjliga stunder i stillhetens famn,
då säker från stormen jag låg i min hamn,
då solen hvar morgon i glädje var ny
och intet fick sömnen om aftonen bry!
Enfaldiga trygghet i samvet och dygd,
när hjärtat får leka i vänskapens skygd,
när tungan uppriktigt får visa det fram
och ringhet och ärlighet hålls ej för skam!
Du stolta, du brusande världenes fält,
hur kan väl ett sinne på dig vara sällt?
Du döljer fördärfvet i smickrande våg
och skrämmer från räddning en intagen håg.
I dig ser man lyckan, där faran är störst:
man vårdar som sist det, som borde stå först;
man talar så sedigt, man tänker så vildt;
man älskar så konstigt, man hatar så mildt.
Allsvåldiga väsen af sanning och ljus!
Du visar dig blott — och allting är ett grus.
En stråle från dig är all seger och fred.
Jag kastar min omsorg, min värld för dig ned.
Hjälp under en anda, som åtrår din höjd
och gillar ej annan än samvetets fröjd!
Fast lifvet bortrinner i fåfängans älf,
lät nöjet dock evigt bo inom mig själf!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
