Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6== S
Olof von Dalin
Jag önskar ej ha synd! Då jag sväljde det in,
jag sad’: ”Ryk för tusen med brännaren din!”
Men aldrig förgäter jag den pepparn.
Jag satt ibland fröknar: dess mer blef jag tänd;
på nådig befallning blef halsen uppbränd.
Men aldrig förgäter jag den pepparn.
Jag satt hos en ängel i kjortel så fin;
i stället för hjälpa, hon log åt mitt grin.
Men aldrig förgäter jag den pepparn.
Så kom då med sprutor, och klämta, jag ber!
Hos mig brinner sot intill hjärtroten ner!
Men aldrig förgäter jag den pepparn.
Nej! tacka vill jag eld uti hjärtat att få:
två ögon må bränna så mycket de förmå.
Men aldrig förgäter jag den pepparn.
48. TILL HOFFRÖKEN** VID DESS RESA TILL
LOKA ÄR 1761.
Så res nu lyckligt, vackra barn,
med pilar, bågar, band och garn,
att hälsokällan bruka;
allt väl!
ty hvar en har sin sjuka.
Ni förstår mig väl.
Förträfflig verkan Loka har,
när hon ser skönhet blott och bar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
