Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ti
8=
SOMMARKVÄDE
Så målar sig den forna ära,
som dygdens namn till himlen bar.
Den fåfängt tidens barn begära,
ty hon med styrka parad var.
Hon sågs till eftervärlden hinna
och ej med tidens flod försvinna,
fast hon i honom skildras af;
när våra dagars frejd förödes,
som ena niorgonrodnan födes
och vid den andra ser sin graf.
Ej mer af tomhet sinnet mattas,
ty ingen skymt af konst jag ser;
ej något skådespel mig fattas,
ty rundt omkring naturen ler.
Se, dessa träden fåglar hysa,
som af en blandad målning lysa;
af deras kvitter luften fylls.
Min röst fördubblad återvänder,
som jag förtjust till berget sänder,
hvars spets af solens guld förgylls.
Där syns en helig lund, som skryter,
att han af ingen yxa vet,
och här ett fält i ljuset bryter,
där hundra hjordar gå i bet.
En bäck från höjden kullrar neder
och kring det friska gräset leder
sitt obestånd och stolta dön.
Han sig i villoslingring kröker,
tills han sitt skum med bullret öker
och störter sig i salta sjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
