Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
# ’ –-—‘tø
VlNTERKVÄDE
Nu fram i dagen noten tågar,
som vatturiket plundrat har.
Men lufts och böljans kyla plågar
den hand, som tunga nätet drar.
Att värman väg till fingren leta
och opp ur friska hjärtat reta,
man händer nu mot händer slår.
Du, yngling, mångens afund blifver,
som, eldad af en ljuflig ifver,
din älskarinna värma får.
En yfvig gran ur jorden ryckes
och släpar där sin fällda topp;
hans vida rot i vaken tryckes,
där svenska cedern reses opp.
Med ärestoder isen siras,
i hafvets grottor freden firas;
dess ungdom, som man gifvit fri,
med böljans släkte oss försonar.
Men hvad en mäktig granne skonar
skall nya segrars ämne bli.
Vår sol i skogen gått att döljas,
förrän jag dagen ändad tror;
de hvita fälten öfverhöljas
af aftonskuggans glesa flor.
I spåren, som till hyddan leda,
sitt täcke natten börjar breda,
där jag om vägen oviss far.
Men nu ett ljus man fjärran skådar,
och snart en bunden husvakt bådar,
att skenet ej bedrägligt var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
