Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ö ■ Gustaf Fredrik Gyllenborg ■ $
Jag föres i en landtmans hydda,
som i palats sig aldrig trängt,
men glädes att en nödställd skydda:
för den sin port han aldrig stängt.
I världens vrå ännu man möter
hos er, I barn af tappra göter,
den gästfrihet, de gamlas dygd,
som fåfängt lyser hos den rika,
men går från hjärtat ut tillika
i famnen af vår stilla bygd.
En klufven gran här inne sprakar,
och rummet af dess sken förgylls.
Man sig kring vida spiseln makar;
med glam och sagor tiden fylls.
En sig en älskad granne väljer,
och när han hårda björken täljer,
han hennes namn i virket skär.
En hemlig blick hon honom sänder,
när ullen mellan hennes händer
i hundra lyckor virkad är.
Men ljusen tändas, julen firas.
Med sparsam lefnads öfverflöd
en landtmans bord för vänner siras,
med dem han delar nöjd sitt bröd.
Kom, matta stadsbo, kom att blandas
med bygdens folk, om du vill andas
en glädje, okänd i din värld!
Men lämna där ditt falska löje,
och smitta ej ett menlöst nöje
med smaken af din tomma flärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
