Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där det af bältet hopspändt är,
en nymfers växt och skapnad visar
och en förborgad fägring prisar,
som menlöst blottas här och där.
Hvem har väl sminket så förblindat,
att han ej edra rosor ser
och åt ett hår, i valkar lindadt,
för fjädrars glans ej priset ger?
Må konsten bleka kinder färga!
Men I, som gån att gräset bärga,
som för vår hand har fallit ner,
och sommarns glada högtid fira,
naturen tillhör att er sira
och nöjet blott att måla er.
O, glädje! bannlyst ifrån världen,
förkväfd inunder gyllne tak
af lasten, högmodet och flärden
och bittra löjens falska smak,
till mänsklighetens tröst du äger
en fristad i vårt lugna läger:
din stämma ibland bygdens folk
på fältet sånggudinnan kallar,
från ängen och till ladan skallar
och är vår sällhets fria tolk.
På våra fält, i våra dalar,
dem sommarn har med blomster höljt,
naturen för den visa talar,
som henne tätt i spåren följt.
För snillets son hon uppenbarar
sin dolda skönhet och förklarar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
