Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det vore likväl något, att blifva såsom en synlig gud
tillbedd på jorden af så många, som alla sökte sin lycka
uti min nåd. Det behöfdes intet mera än att befalla, och
så många stode strax i lydnad att befrämja mitt nöje. Jag
vore också värd att regera. Jag lyste så stor i min första
upprinnelse, att glansen af mina dygder hade redan
förmörkat alla mina förfäders beröm. Jag skulle se på allt
folkets ögon. Deras hjärtan vore min egendom. De önskade
att få sitta i skuggan af min spira. Och många undrade,
att jag så tåligt led allt hvad mig öfvergick.
Det söta kvalm af den ljufvaste sömn löper aldrig behageligare
öfver förtyngda ögon och uttröttade leder, än dessa
smickrande ord inträngde sig i mitt hjärta. Jag hörde och
blef förförd. Min otidiga törst att regera förökades, och
mina svagheter fingo ämne att brinna. Jag märkte att detta
beröm var större än det jag förtjänat, men trodde tillika
att de största svagheter, som synas ifrån den höjden, måtte
vara idel dygder och skönheter i de nedrigares ögon. Det
gick med mig såsom ett furuträd, det där upprunnit vid
brädden af en strömmande flod. Det förbiflytande vattnet
bortsköljer småningom den mull, hvaruti det står, och blottar
dess rötter. Det väjer för alla väder, och när en häftig
nordan råkar att rasa med fulla krafter, faller det
öfverända, och vattnet tillika med de däromkring liggande
bergskullarna dånar vid dess fall. Så förminskades den vördnad
och kärlek, som jag bar för min fader. Jag tycktes dag
ifrån dag se hos honom större fel och ofullkomligheter.
Dock märkte jag hos mig något, som påminde mig det Visbur
vore min fader.
Jag arbetade länge mot mina svagheter. Jag såg min
moders tårar, men ville ej blanda dem med min faders
blod. Han ville taga undan mig kronan, men han hade
att befalla och jag borde lyda. Man sade mig det han ärnat
förkorta mina lefnadsdagar, men jag var trög att tro det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
