Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g 11 .• mmjr ■’** ——===Bgs=-%
Den Svenska Argus
mera vi yfvas. Vid akademien blef han strax lärd och
tyckte, det professorerna ej hade mera att säga honom, men
blef dock kvar att lysa på Parnassen och var äfven af mången
i tio års tid hållen för ett himmelstecken. Därpå ville han
begifva sig i kronans tjänst och redde sin hjässa till att där
emottaga samma lagerkransar som på Helikon; men ack! han
fann att han kunde ingenting. Han märkte tämmeligen sent,
att han ingen förundran förtjänte, ty mesta delen af hans
lärdom var inpraktikabel. Tvärtom, man log, att han talade
så mycket i vädret. Därföre blef han så förtretad, att han
studerade omigen och gjorde Gud ett löfte, att om han en
gång kunde få rent hufvud och otvingadt förnuft, skulle han
aldrig tänka på annan lärdom än den, som kunde verkställas,
eller hvarmed han kunde gagna sig och sin nästa. Det har
ock lyckats honom, så att han nu vill, att de svåraste sakerna,
som en del lärda göra obegripeliga, kunna begripas af själfva
kvinnokönet. I teologien vill han icke allenast vara
dogma-tikus och teoretikus utan ock praktikus. Lämpandet och
verkställigheten håller han för oskiljaktig från en rätt
vetenskap, därföre är denna mannen särdeles i mitt tycke.
Den fjärde är en advokat och gammal man, som, sedan
han lagt god grund i ungdomen vid ett berömdt universitet
i juridiska saker, har tillbragt sin öfriga tid med processers
drifvande. Han äger en besynnerlig kvickhet, hvartill, sedan
förfarenheten kom, ryktet om hans skickelighet sig så
ut-bredt i riket, att eho, som råkade i någon träta, genast sökte
honom. I den tiden tog han namn af Gyllenbalans. Han
har hviskat mig i örat, att han varit mäktig till att sätta hvad
färg han ville på en sak, så att den bästa domare hade svårt
att utleta rätta sammanhanget, och så van vid processen, att
han kunnat chikanera alla andra. Ehuru halt sak och
skarpsynt domare han hade, så ägde han dock så goda
bekantskaper och visste så väl vägarna, att tiden kunde utdragas,
tills han fick utspöka nya konster, understödda med viktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
