- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 6. 1700-talets prosaförfattare. Mörk, Dalin, Linné, Lagerbring, Kellgren, Thorild, Leopold, Ehrensvärd, Lehnberg, Gustaf III, Rosenstein /
101

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de ej förstå sig däruppå, så att gossen ej annat kan än
styrkas i sin gamla tanke.

Däraf födes okunnighet och dumhet, som ännu aldrig
har gagnat ett rike. Det arma publikum måste med tiden
i sina ämbeten detta umgälla. Folk kan komma till sysslor,
som intet har lärt leda sig själf, mycket mindre sitt angelägna
göromål. Allenast jag får denna tjänsten, menar ynglingen,
så kan jag väl snart lära att förstå henne; därföre söker han
henne först och lärer henne sedan, med ämbetets skada,
som då skall släppa till lärpenningar. Nej, min lilla herre,
det tager intet lag, minns dessa orden: lär sysslan först och
sök henne sedan. Således föder tygelfriheten högfärden,
högfärden lättja, lättjan okunnighet och okunnigheten riksens
fördärf. För fyrtio, femtio, sextio och sjuttio år sedan gick
man vid akademien lång tid, innan man tilltrodde sig begära
en beställning, fast man oskammandes kunde presidera för
en disputation. Däraf hände att vi i riket fingo grundlärda
män, hvars namn vi ännu vörda; de, som äro döda, lefva
alltid, och de, som lefva, lära aldrig dö, ty som det nu ser
ut, lärer eftervärlden koxa sig omkring efter mogna mäns
namn.

Jag tycker mig redan höra, huru många nu ropa: Hör
på pedanten! Hör huru skolgrälet ännu jäser fram!

Nej, tro mig säkert, käre ynglingar, min klagan är ej
ogrundad. Jag vet mycket väl att en trettioåra läslymmel är
ett obekvämt djur i sysslor och gör litet eller intet gagn i
republiken. Men hvad hägn och beskydd får okunnigheten
däraf? Fast ganska många läsa utan afsikt, ladda sina
tanklösa hufvuden med oändeliga meningar, dem de ej veta rensa
eller åtskilja, studera på onyttiga teorier och blifva för
ingen kloka mer än för sig själfva, bör man därföre försumma
ungdomstiden och lämna studier som ett onyttigt handtverk?
Skall därföre pojken hoppa från grammatikan till konungens
tjänst? Ingalunda. En man, som skall hafva ett ansenligt

7. — Nationallitteratur. 6.

97

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/6/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free