- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 6. 1700-talets prosaförfattare. Mörk, Dalin, Linné, Lagerbring, Kellgren, Thorild, Leopold, Ehrensvärd, Lehnberg, Gustaf III, Rosenstein /
106

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ty - - ■ ––- tø

Olof von Dalin

slokar och stjäl bort Guds dag och låter ligga all gärningen.
Huru blef det med stärkningen? Än stolarna, du skulle
damma? Än golfvet, du skulle skura? Allt är ogjordt, och
här stå vi, madam. Du lär väl ha stått och ljugit en stund
som i går, när du hade den andra slynglen härinne, den
du stal brännvinet åt. Du menar, jag vet’et intet. Jo, jag
satt i kammaren och hörde hvart ord. Skröt . . .

E. Kära hustru Brita, hvart . . .

H. B. Skröt du icke för honom om din släkt? Tänk,
hur paddan blåser upp sig! (Men du är intet den endaste.)
Jämrade du dig icke för dina trasiga kläder och lilla lön?
Hvem har du att skylla utan dig själf? Om en sådan
mamsell som du sparde ihop sina fyrkar och köpte det
som nyttigt vore, så kunde hon vara hederlig nog. Du köper
dig granna skor, och du har inga strumpor. Du tigger dig
af drängarna ihop till en kofta, och du har intet lintyg. Du
skall ha en dyr halsduk och mössa och hin vet allt, men
elände och jämmer regera i dina hvardagskläder. Värre
lat-hynda tog aldrig kjortel på sig. I fjol var du kökspiga: då
svor du öfver din sköna hy, som du skulle bränna för
elden, och skrek, hur liten konst det var att göra gagn för
den, som får sitta ini kammaren. Var icke då vår fru så
god emot dig och tog dig därifrån? När du nu skall sitta
stilla, så svär du öfver ditt fängelse och missunnar andra
att löpa upp och ut för trapporna. Om du ändå dugde till
något annat i världen än att sofva och äta och snusa!
Knappt kan du stoppa en strumpa i nödfall. När ingen är
inne, så går den jämntjocka tokan för fruns spegel och
håller båda händerna i sidan och vänder sig åt alla sidor.
Må man icke le, när man ser en töcken grotter ko vilja vara
vacker? Där hade hon i går smort ljustalg öfver hela halsen
och bröstet, så jag tror att aldrig far hennes såg så ut midt
i smörjan, på det hon skulle bli lenhullad, och jag menar,
om du flådde dig hel och hållen, så vore du ändå den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/6/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free