- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 6. 1700-talets prosaförfattare. Mörk, Dalin, Linné, Lagerbring, Kellgren, Thorild, Leopold, Ehrensvärd, Lehnberg, Gustaf III, Rosenstein /
132

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hågad att förklara mig för det senare, emedan det tycks
betyda en mara, ett spöke, en trollande, som öfverfalier
många goda själar i deras söta sömn, helst när de vändt
sina skor införe då de lagt sig, och vill alldeles kväfva dem,
flätande en lock i deras hår, som kallas mar-tof; denna kan
aldrig uppvecklas, om icke en torsdagsmorgon vid solens
uppgång på en korsväg, ej långt från en kyrkogård. Af detta
kuba hafva de romare fått det ordet incubus eller mara;
ty man måtte veta, alla folkslag fått sina språk af götiskan,
som Noak och hans söner talat. Således kunde dessa herrar
Björnar hafva upprest stenen åt Mara — som varit deras fader
onder, det är: som kväft deras fader, sedan han lefvat öfver
tu eller trehundrade år — icke af glädje öfver ett rikt arf, ty
sådant kan man ej förmoda af slika hjältar, utan af bitterhet
mot Mara, att göra hennes grymhet odödelig och varna andra
fromma personer, att de rätt sätta sina skor eller tofflor
från sig, då de gå till sängs. Men med allt detta nödgas jag
gå till förra meningen och läsa det för Guba, som betyder
gubbe, hvilket ej allenast varit ett namn liksom fader, broder,
son etc., utan ett tecken att han var äldre än sönerna.
Ingenting är då naturligare, än att barnen till gubbens åminnelse
uppreste en sten.

Sin: lat. suus, sua, suum. Ett adjektiv, som aldrig
kan stå allena och betyda något, till exempel: en fröken
bannade sin. Då vet man ju icke hvad. Men om man lägger
därtill: sin bror eller vän, då är saken tydelig. Stundom
kan dock sin stå allena, när man gissar meningen, till
exempel : hvar tar sin, så tar jag min.

Fader: lat. pater, gall. pére, germ. Vater. Ett ord,
som brukas i anseende till något barn, ty eljest är ingen
fader; det är icke görligt, om icke en påfve, en ärkebiskop
eller annan prelat, till exempel: heligaste fader,
högvör-digste fader etc. etc. En beskedlig kapellan lyfter på sin
kalott, hvar gång han hörer nämnas högvördige fadren. Ingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/6/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free