Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ff –––––„ -, ............................. -ff
Sven Lagerbring
köttet. Man plågade syndaren med odräglig fasta, man
smidde järn kring lifvet och armarna, som bars så länge, att
det skar sig långt in i köttet, och man piskade sig dagligen,
så att kroppen blef omsider alldeles söndersliten. Uti elfte
hundrade året efter Kristi födelse var andliga spöslitningen
kommen alldeles i moden, så att den, som slitit upp på sin
kropp tretusen kvastar, blef ansedd som den där fullgjort
ett års penitens. Såsom detta och mera dylikt var
understundom alldeles odrägligt, fann församlingen tjänligt att
förvandla denna agan och utsätta en drägligare plikt, hvilket
kallades egentligen indulgentiæ eller aflat. Sålunda vardt
stadgadt uti romerska kyrkodisciplinen, att den, som var
belagd med en dags fasta på vatten och bröd, kunde slippa, om
han ville läsa femtio psalmer på knä eller sjuttio ståendes
och föda en fattig. Fyrtio dagars fasta försonades därmed,
att fyrtio dagars mat och dricka värderades för en person,
och hälften af värdet utdeltes ibland de fattiga. När man
anser aflatskramet på detta sättet, är det ej så alldeles
orimligt; emedan det är oförnekligt, att en republik eller
sam-kväm kan genom benådning och eftergift lindra och förvandla
de fastställda straffen. Och fast man medgifver, att någon
oförsiktighet var med i rådslagen, kan man dock intet skylla
inrättningen för ogudaktighet, så länge man intet på detta
sättet meddelade syndernas förlåtelse, utan höll sig allenast
vid en blott eftergift af kyrkans aga. Men det varade intet
länge, förrän missbruket tog alldeles öfverhanden. Och som
den indräktiga läran om skärselden då tillika injagat den
kristna världen en fruktan, som var mycket fördelaktig för
andliga skattkammaren, betjänte man sig af aflaten till att
lösa sig både från kyrkoplikt och skärseld. Och har man uti
ingenting farit fram med så liten blygsel som uti detta målet.
Man gaf aflat och syndernas förlåtelse på ett och två, på
hundrade, på tusen och än flera år. Isynnerhet kom ut i
Rom år 1475 en mycket härlig förteckning på de aflat, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
