- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 6. 1700-talets prosaförfattare. Mörk, Dalin, Linné, Lagerbring, Kellgren, Thorild, Leopold, Ehrensvärd, Lehnberg, Gustaf III, Rosenstein /
178

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

#–––-’–-—-............................-.., tø

Carl von Linné

Törs jag alltså säga, att den försmädar Guds lag, som
säger att denna kunskap är onödig; ty den oss skapat, har
ock skapat dem.

Låt oss använda den tid, andra förslösa på gästabud,
spel, dryck och prat, att endast se dessa släkter an, så
skall tiden oss vara nogsamt tillräckelig. Vi hafva ej fått kort
lif, men gjort det kort.

Människan är ock därföre skapad, att hon skulle
skärskåda Skaparens verk, och då hon admirerade kreaturet, att
därigenom erkänna dess mästare, här besynnerligen, där inga
underverk äro större än de minsta.

55. Sådana Skaparens och naturens under äro
oräkneliga. Den är visast, som vet de mesta; deras känning för
oss till Skaparen, till oss själfva, till vår näring och uppehälle.
Ej är allom gifven lika hjärnans styrka, ej lika villkor, ej
lika tider och tillfällen att arbeta upp nyttiga vetenskaper.
Mycket upptäckes dageligen, hvars nytta man ej ser. Många
träd planteras i år, hvars frukt ej ernås på många år. Ho
hade trott, att när Camerarius gjorde försök om aflelsen
hos örterna, att på samma grund hela botaniken skolat
någonsin blifva byggd? Prisade alltså Alexander Magnus den
gamle utlefvade gubben, som planterade dadlar till palmträd,
hvilka ej kunde bära frukt i hans tid, utan endast för
efterkommande.

Ändteligen efter en så lång fred, sedan så många härliga
inrättningar blifvit gjorda i fäderneslandet, sedan vår nation
begynt täfla med de yppersta om vett och lärdom, fägnar
jag mig att lefva, då jag sett mina egna landsmän pröfva
sina krafter, grunda en akademi, förnämligast att därmed
tjäna sin egen nation. Edert namn, Mine Herrar, som denna
inrättningen åstadkommit, blifver och bör blifva odödeligt.
I hafven vist eder hurtiga, oförtrutna, patriotiska och ädel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/6/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free