- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 6. 1700-talets prosaförfattare. Mörk, Dalin, Linné, Lagerbring, Kellgren, Thorild, Leopold, Ehrensvärd, Lehnberg, Gustaf III, Rosenstein /
204

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gf ■ ....^*=30^*-":—. r—

Johan Henrik Kellgren

— A 1’ordre! hörs läsaren ropa. — Jag lyder då och skyndar
att i Stockholms-Posten framställa en af mina dagsresor till
prof. Vore denna nog lycklig att kunna behaga den
vördnadsvärda allmänheten — hvilket ej kan slå fel, såvida vi
auktorer (se Kallundborgs krönika) med allmänhet förstå
sju eller åtta goda vänner — så skola de öfriga
ofördröje-ligen följa. Hvad stilen angår, så ifall där ej finnes den
glans, den täckhet, de fina behag, med ett ord: den goda
ton, som är så egentlig för hufvudstadens skribenter; då
besinne man endast, att jag ej haft den lyckan att författa som
de, på en sidensoffa, vid ett mahognybord, i ett välstädadt,
ljust, parfymeradt rum och vid hemkomsten från couren
eller börsassembléen eller en vacker aktris’ toilett eller
Svenska akademiens sammankomst. . . men att jag tecknat
mina tankar i hållstugor, på träbänkar, med
gästgifvare-pennor. Äfven anhålles till slut, att om en mjältsjuk läsare
skulle finna här och där någon glädtig tanke (det Gud gifve!),
han därför ej strax må fördöma den såsom falsk eller
dåraktig. Det är nämligen en nog allmän och lika felaktig tro
hos mina kära landsmän, att ett arbetes grundlighet bör
bevisas genom dess ledsamhet, och att en auktor som ler har
nödvändigt orätt. Tvärtom törs jag påstå, att förnuft och
sanning äro naturligen glädjens vänner; att det nyttiga, roligt,
är dubbelt nyttigt; och att graviteten i skrifter såväl som
i uppsyn, i gång och åtbörd är mer än ofta en mask för
tomt hufvud. Det mest gravitetiska djur på jorden är, som
man vet, oxen: men hvad tänker ni om hans grundlighet?

FJÄRDE DAGSRESAN.

(Backarna.)

En auktors rykte är som ett tungt lass i en brådstört
brant: ingen punkt för hvila, ett steg i hvar blick, högre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/6/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free