Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bokvett, består nästan i att icke blunda eller tillstoppa
öronen. Man nämne mig en god, nödvändig bok af något
slag, en stor man i någon vetenskap, som ej trängt fram,
likasom af sig själf, till hvars och ens kunskap af dem som
beflita sig om samma vetenskap. Gräddan stannar af sig
själf ofvanpå mjölken. Det förhåller sig ej nu som vid
vetenskapernas nya upprinnelse i medeltiden. Då måste allt
undersökas, ty allt kunde vara viktigt, och få säkra ögon
funnos. Nu är detta slags allkunskap hos en lärd man
dels omöjlig, dels också onödig; ty lärdomens ögon äro
redan så många och så vidsträckt öppna, att det verkligt
nyttiga svårligen kan undslippa obemärkt. Kännedom af de
bästa böcker i hvart ämne är därför så lätt eller, rättare
sagdt, så oundviklig, att den ej ens förtjänar något beröm.
Beröm, beundran tillhöra blott öfvervunna svårigheter. Vill
ni finna ett haf af sådana, skall ni lägga er på att veta och
minnas allt det onyttiga skräp, som blifvit skrifvet och tryckt,
ifrån den första bokstaf, som sattes i tryckform af Johannes
Gutenberg, med tillnamn Gåsfläsket, intill det sista tyska
kompendium, som upphöjt sin författare till ett rum i minnets
tempel och på mässkatalogen. — Men vill någon, hvad
ännu är mera, skilja sig så långt ifrån allt klokt folk, att
han blir en i bokkunskapen högst ypperlig man, då måste
en sådan veta icke allenast allt det tryckta sladder, som
någonsin blifvit genom trycksvärtan läsbart, utan däröfver
hvar onyttig boks mörka auktor, editioner, register, tryckfel,
recensioner, kritiker. Jag nämner ändå blott det
märkvärdigaste, ty annars finnas äfven de, som gjort böcker om de
pennor, hvarmed lärde män skrifvit, om deras hustrurs
missfall, om deras skägg och, jag tror, om deras liktornar;
hvarom se till en början: Heumans Conspect. Histor. Litter.,
och Johan. Fabricii Historie der Gelartheit. Ni ser, min
vän, hvilket fält för en samlare. Men en stor hälft af detta
härliga fält dränktes tyvärr af den för bokkännedomen så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
