Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö ––;—-■ .....■=$
Carl Gustaf af Leopold
fältet, och där den, som en gång stupat, aldrig dansar mera;
i en värld, där Bastiljer försvinna vid minsta ljud af siffletten
— än i en, där de knappast falla vid kanonens dunderstämma;
i en värld, där fångens bojor göras af tunt försilfradt
järnbleck om tio å tolf lods vikt — än i en, där de göras af godt,
solidt smide och väga som Trencks omkring tvåtusen; i en
värld, där tyranniets dolkar gå tillbaka in i skaftet — än i
en, där de gå framåt in i kroppen. — Det är klart, säger
jag, att allt detta med mera måste verka en ofantlig åtskillnad
af maximer och lefnadsregler.
Men nu, denna skillnad så allmänt antagen, man kunde
förundra sig öfver att ingen af Europas goda författare
någonsin tänkt på att i riktigt klara läror och grundsatser
fullständigt utföra den. Alla böcker öfverflöda af
pappersvärlds-eller brädgolfs-maximerna; men utom den ende Machiavelli,
(och som därtillmed inskränkt sig blott till regerande herrars
undervisning) skref ännu, mig veterligen, aldrig någon autor
ett system af tänkesätt och läror för den verkliga
samman-lefnaden. Jag har ofta undrat, hvarifrån en sådan
efter-låtenhet kunnat härflyta. Förmodligen har man ansett
kunskapen därom såsom så gifven och deras allmänna antagande
redan så afgjordt genom själfva utöfningen, att all vidare
undervisning blefve i den delen öfverflödig.
Emellertid har man härigenom fått likasom två
särskilda moraler: den som skrifves och den som tänkes, den
som härskar i orden och den som råder i lefnaden — med
ett ord sagdt: den talande och den görande moralen. Och
det är, när man antingen ej känner denna skillnad eller
obetänksamt förblandar bägge slagen, det vill säga: när man
gör efter den talande, som man i den allmänna och vanliga
bemärkelsen kallas romanesk och förtjänar att så nämnas.
Jag skall för större tydlighet upplysa saken genom några
slutliga exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
