- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 6. 1700-talets prosaförfattare. Mörk, Dalin, Linné, Lagerbring, Kellgren, Thorild, Leopold, Ehrensvärd, Lehnberg, Gustaf III, Rosenstein /
251

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man förstår väl att jag haft skäl att se på denna
förordningen. Den är vida under den fullkomlighet den kunde
hafva. Men upplöst i rent och bestämdt förnuft, innehåller
den följande klara grunder: ”Hvar sanning måste hafva sin
domstol. Hos ett svagt och lättfördt folk skulle snart annars
ingen blifva ren, men all ordning, allt heligt begrepp en villa.
En statsfråga, nedkastad till hopen, skulle där göra samma
verkan som de teologiska: den skulle föda hat, sekter och
galenskap. En konungs, en medborgares rätt och heder,
gjorda till ett fritt tvisteämne, skulle liksom stundeligen
suspendera dess borgerliga lif och tjäna att upphäfva
samhällets och lagens verkan till ordning och sällhet. Därför
— att något måtte vara visst och heligt — skall, öfver de
första och nu verkande krafterna i samhällets lif — för den
stora, just af dem beroende allmänheten — ingen tvistig fråga
göras. Men dessa krafterna äro religionen, konungens
höghet och hvar medborgares ära.”

Härmed förbjudes ingen sanning. Hvem kan tänka sig
en sådan galenskap? Men hvar och en begriper, att allt är
förloradt, om en fråga fritt får göras öfver just den makt,
genom hvilken allt sker, genom hvilken allt uppehälles. Lagen
vill endast säga, att hvar och en så viktig, i samhällets lif
verkande sanning bör hafva en lika viktig, snar och
tillräcklig domstol. Dessa äro för hvar medborgares ära de
allmänna rätterna: för konungens höghet folket samladt,
för religionen en synod.

1 sin grund äro dessa lagstiftarens satser mera klara
än sanna. Han tyckes ej hafva sett, huru oemotståndlig
sanningen är; huru ingen redlig man fruktar att låta
undersöka sin rättighet och sitt värde; huru för politiska maktens
jämna och liksom gudomliga gång — alla tvister och meningar
blott äro lätta tankens bragder, blott olympiska spel för
själens krafter, värdiga ett ädelt folk, där mänskligheten visar
sig i sin frihet, skönhet och styrka. Men låtom oss ej dår-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/6/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free