- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 6. 1700-talets prosaförfattare. Mörk, Dalin, Linné, Lagerbring, Kellgren, Thorild, Leopold, Ehrensvärd, Lehnberg, Gustaf III, Rosenstein /
279

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En Kritik öfver Kritiker

det löjliga en liten arglistig konstens narr gör ihop — utan
det stora löjliga, som naturen då och då frambringar, har
den naiva, äkta och originella art, som ger oss högtider af
skratt. Bjuggs poem är ett vidunder: det är så märkligt
för en vis, som det röda töcknet öfver Europa för några
somrar sedan eller hvar och en vidunderlig meteor; det
är så dyrbart i det egna och löjliga som många mästardrag
svenskarna gifvit, hvilka icke kunna betalas med guld; och
om ni älskar det dystra i allt, så är detta poem, om icke
ett det mänskliga snillets kaos, om icke så häftigt rörande
som synen af en förstörd värld, som ruinerna af Rom eller
Palmyra, som Alpernas klyftor, så är det åtminstone samma
förfärligt höga skådespel af snillets missöden som ett Messina
störtadt af en jordbäfning.

Ni torde märka, min Herre, att rättvisa icke annat är
än ett rent och manligt förstånd och att, om äldsta världen
gjorde för mycket, då den ansåg en galen som helig, det
dock än i dag är sant, att som mänsklighetens oskyldiga
och små fel förtjäna ömkan, så förtjäna dess oskyldiga och
stora fel vördnad.

Jag hoppas, att ert rara vett, som älskar det nya, skall
förlåta mig dessa något för höga betraktelser. De äro gjorda
endast för att kunna se alldeles rent och äfven i de svåraste
fall — att som ingenting göres för sina fels skull, så bör ock
ingenting, i ren och ärlig dom, efter sina fel dömas. Det
mest misslyckade har något godt och stort, för hvilket det
gjordes; detta är dess mening, detta bör ni först se. Såsom
ett gotiskt tempel är en ofantlig massa af vidunder och
stor löjlighet, men har dock verkligen i all sin vidunderliga
prakt ett pedantiskt majestät. För detta gjordes det, i en tid
då denna smak var den högsta, och är ännu, igenom själfva
storheten af sina fel, för konsten och snillet mera viktigt
än tio gånger ett nätt och välbyggdt Trosa.

Det är alldeles klart — att ingenting göres för sina fels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/6/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free