Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefve Hermansson, genom sitt ämbete hög, har under
sin lefnad, jag upprepar det, varit stor genom sitt rykte.
Längst i den enslighet, där min barndom undrande mottog
de första begrepp om en okänd värld, hördes grefve
Hermanssons namn. Hans öfverlägsna snille, hans
vidsträckta förmåga förkunnades af dem, som ingenting mer af
honom med visshet kände än hans namn och purpurmantel.
Denna dubbla ära, mina Herrar, under hvars prakt han
ock bland eder inträdde, ryktets och höghetens, jag nalkas
den med en fri vördnad, att den närmare beskåda. De
strålar den spridt voro för honom och hans samtid, de orsaker
henne alstrat äro för oss och för eftervärlden. Det är en
tid för uppsatta män att vara glömda eller beundrade, det är
ofta en annan tid då de blifva kända. Den värld, som
hämnande reser sig mot en öfverlägsen storhet, är den samma
värld, som blundar och tillbeder. Människor äro någon gång
uppställda bland sina likar, som det synes, endast för att
gifva ett onyttigt skådespel. Den medborgare I begråten,
liknade han dessa? Var grefve Hermanssons upphöjelse
af en slump, hans ryktbarhet den lättsinniga låghetens och
den härmande maklighetens lof åt hans höghet? Det är ej
politikens, det är mänsklighetens rätt och fördelar, heliga
för detta samfund, som bemyndiga denna fråga på en stor
mans graf. Att låta sanningen den besvara är att göra hans
äreminne. Fordrades till detta ändamål att mäta statskonstens
höjder, att genomsöka dess irrgångar, att utreda gåtor och
förlika systemer, så skulle däldernas uppföding erinra sig sitt
rum och lämna åt andra att granska en bortgången statsman
i hans tidehvarf. Jag tror det vara nog för den plikt eder
kallelse mig ålagt, nog för den afsikt jag nämnt, att under en
allmän åsyn öfver hans lefnad utleta och sammanföra de
drag, som synbarast utmärka det egna i hans öden, i hans
själs förmåga och hans sinnesart.
20. — Nationallitteratur. 6.
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>