- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 6. 1700-talets prosaförfattare. Mörk, Dalin, Linné, Lagerbring, Kellgren, Thorild, Leopold, Ehrensvärd, Lehnberg, Gustaf III, Rosenstein /
310

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

" Wl,,1gp‘,‘"1— Ig

Magnus Lehnberg

Grefve Hermansson har lämnat åt sina efterkommande
en värdighet, den han af inga anor emottagit: det stånd
där vi sett honom lysa, dit har han själf upplyft sig; han var
skapare af sin höghet och sitt namn. Så skall eftervärlden
tala, och hon skall hafva gjort en stor anmärkning för hans
ära, om det är sant, att ingen skapar utan en gnista af
gudomlighet. Åtminstone är det en händelse, som nog sällan
förekommer, att alltid vara ny, som förutsätter en följd af
omständigheter, värdiga samfundsmannens och filosofens
ögonkast. Mitt öga är ej gjordt för den ljufliga synvillan af
en allmän jämlikhet, som föder skaldernas inbillning och
den vises fåfänga: jag trängtar ej till vildens ödemarker att
njuta dess verklighet; begreppet om ett samhälle är begreppet
om olika öden och stånd. Jag ville ej heller, fåkunnigt
medlidande, framlocka medelmåttans och de ringare kretsars
upp-födingar ur sitt lugn, för att fika efter högheten. Låt dem
åtnöja sig med den äran att vara naturen närmast, att endast
vara födda till människor. Må där en son, vis genom
okunnigheten om behofvet, nöjd med några ax af den skörd han
bärgat, tro sig lycklig att af intet våld och ingen ärelust jagas
från den torfva, i hvars tillredning han sett faderliga händer
af tyna.

Emellertid, under det vi göra enfaldens och
medelmåttans lof, förnekom ej dessa frånlägsnare delar af samhället
deras rätt att stundom se ett barn ur deras sköte högre
uppstiga. Må någon gång den ringare medborgaren njuta
det stora skådespel att se sig förädlad i sin like.
Kanhända skulle han glömma, att han tillhör staten, om han ej
stundom skådade på dess höjder den, som själf eller i
närmaste förfäder ätit samma bröd som han och hvilat i samma
skugga. Om hvar medborgare gagnar staten, i samma mån
han den högaktar, om dess aktning för samhället mätes
efter dess aktning för sig själf, om det helas väl beror på de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/6/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free