- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 6. 1700-talets prosaförfattare. Mörk, Dalin, Linné, Lagerbring, Kellgren, Thorild, Leopold, Ehrensvärd, Lehnberg, Gustaf III, Rosenstein /
352

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

&





$

undergår, och om de med någon grad af oföränderlighet
kunna stadgas, är det då först, när språket genom goda
författare blifvit bragt till en fullkomlighet, som svårligen kan
öfverträffas. Kellgren hade i detta som i alla andra ämnen
sunda och rätta begrepp. Lika hatare af själfsvåld som af
obilligt tvång, visste han skilja emellan de lagar, hvilka
antingen höra till alla språk i gemen eller hvart och ett
sär-skildt tungomåls oombytliga art, och dem, som vanan infört,
hvilka likasom själfva vanan böra vara ändring och
förbättring underkastade. Nya ord, nya vändningar ansåg han
för en vinst, icke för en skada. Då vi från fransyskan
hämtat vår mesta upplysning och vår mesta smak, trodde
han icke otillåtligt att med svenskan införlifva vissa af det
språkets ord, talesätt och ordställningar. Kanske har han
häruti stundom gått för långt, och i allmänhet torde vara
önskligt, att man snarare sökte rikta vårt modersmål från
de språk, som därmed till ursprung, ljud och lynne äro mera
närsläktade. Det står likväl fast, att Kellgren varit bland
dem, hvilka mest bidragit till svenska språkets tillväxt
och odling, både i den obundna och bundna stilen. Hans
prosa var ren, tydlig, bindande och välljudande. Ofta röjde
sig skalden i bildrika uttryck, men alltid filosofen i ordens
och själfva bildernas riktighet, i ordning och styrka.

Det tillhör skalderna att uppgifva och bestämma, hvad
svenska skaldekonsten genom honom vunnit. Ännu dömde
aldrig någon annan än konstnären med fullkomlig säkerhet
om konsten i dess finare delar och i dess hela vidd. Tusende
anmärkningar och upptäckter, som födas af utöfningen,
undfalla äfven den skarpsyntaste kännare. Man behöfver likväl
icke ens vara kännare, utan blott älskare och läsare, för att
blifva varse de märkliga och lyckliga ändringar och
förbättringar, Kellgren gjort i vår skaldekonst. En dristigare
utflykt, mera växling i versernas takt och ljud, ett lyckligt
bruk af de fordom förkastade daktyler, flera nya versslag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/6/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free