Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SENGUSTAVIANERNA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
romantikens mysticism kunde han inte ansluta sig, och inte
heller till någon pietistisk riktning. Föga teoretiskt intresserad
lät han sig ledas af sin känsla och sitt temperament.
Denna läggning gjorde Wallin dess mera ägnad för hans
egentliga beståndande lifsverk, nyskapningen af den svenska
kyrkans psalmbok, på hvilken han arbetade i mer än ett
tiotal år. Det var härunder han efter hand fördes till en
allt mer fördjupad personlig religiositet och därmed till en
allt högre uppskattning af de gamla lutherska psalmsångarne.
Ju längre arbetet framskred, dess mera konservativ blef han
i fråga om texterna, och dess mera sökte han närma sin egen
stil till deras enkla uppriktiga folklighet. För att träffa den
rätta tonen borde man, sade Wallin, vända sig till allmogen,
som var uppfostrad med bibeln, och se till hvad den höll
kärt. ”Skulle en psalmist i dessa dagar tro sig om att tala ett
högre språk än David Spegel, Kolmodin och Dahl? Den
enfaldigaste kristen hör deras heliga ljud och gråter till ett
tecken att han förstår dem. Vill någon tro sig här upptäcka
något svärmiskt, så har han aldrig känt religionens heliga
låga ... Jag är en kristen, tilläfventyrs af gamla observansen.
Jag ogillar alla förändringar i religionen genom människohänder.
Jag anser den som en gudomlig uppenbarelse, som
försvarar sig själf, och från hvilken det är fördömligt att
borttaga en enda bokstaf, äfven som att lägga därtill. I dess
anda böra kyrkosånger vara författade: kristliga, enfaldiga
och sublima.” I kraft af dessa grundsatser tog Wallin
ledningen inom kommittén och gaf dess verk sin prägel. Fullt
nöjd därmed blef han visserligen aldrig, men sakkunniga
domare sätta den Wallinska psalmboken af 1819 bland de
yppersta sångböcker någon kyrka äger.
Då Tegnér hälsade Wallin såsom ”Davidsharpan i
Norden”, ville han väl därmed snarare beteckna hans höga
rang än gifva en karakteristik af hans art. Att Wallin tog
”modellerna ur den nya och ciseleringen ur den gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
