Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SENGUSTAVIANERNA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
––- ––––––USt —––––––––––’^=~%
Frans Mikael Franzén
Det var så godt, det var så ömt!
Jag hade lust att ta’n i fam’en,
det var, som om jag hade drömt,
när prästen i en hast sad’ amen.
Hvar är min handske? sad’ jag då.
Du har ju honom på dig, flicka!
sad’ mamma, och jag skämdes så,
för han gick just förbi och nicka’.
Och sen, när jag kom hem, och låg
i fönstret, gick han åtta gånger
på gatan af och an och såg
hit opp, och hälsa’ alla gånger.
Det ringer! tyst! hvar är mitt flor?
Vi ska väl, mamma, dit vi ärna?
Vet, pappa, att jag aldrig for
i någon aftonsång så gärna.
1795.
* * *
SÅNG ÖFVER GREFVE GUSTAF FILIP CREUTZ.
BELÖNT AF SVENSKA AKADEMIEN MED DESS STORA PRIS ÅR 1 79 7.
Nej, Creutz! du lefver, kimlalåga!
Den höga rymd du innehar,
så vidsträckt är som din förmåga,
så präktig som din bildning var.
Gyllenborg.
Ingen Erato på Tules fjällar
gratierna böd till dans. Där klang
i dess stormbebodda hällar
ingen Lesbisk sång. Blott Rota* sprang
tjutande kring heden; och i spåren
Döden flög från rad till rad.
* En af valkyrierna, krigsödets gudinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
