Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SENGUSTAVIANERNA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a.............. ..................
Svalan
Dock vet jag, att du brinner
när solen, lika klar;
när henne, som där stiger
så härlig, till ett vittne, opp
vid löftet, som inviger
mitt lif till evigt hopp.
Du själens morgonstjärna!
Framtindra öfver oss i dag,
och för oss, dit vi ärna,
med himmelskt välbehag.
Snart vägen är förliden:
o då, en aftonstjärna sedd,
du kallar oss till friden,
där bortom skyn beredd.
1820—24.
* * #
SVALAN.
”Hvad vill du säga mig, du lilla svala,
hvar morgonstund på fönsterkarmen här?
Det tycks mig nästan, som du skulle tala,
och det med nit, hvad det då är.”
Med denna fråga Fanny, tidigt vaken,
slog fönstret upp — och hörde detta svar:
”Förstår du ej? du kan ju fatta saken,
fast jag så klara ord ej har.
Din sommar förestår: jag vill dig lära,
hur du skall lefva den förnöjd och säll.
Ett troget par, vi hvar sin börda bära,
att bygga upp vårt glada tjäll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
