Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ledsagad af det fog, som vapnens ära pryder,
Pompé dig fridens val, i faran af ditt land,
till tvenne villkors lag för sista gången tyder:
för Rom din lydnads ed; för honom Tildas hand.
Den okände
afsides.
Hvad stund!
Oden.
Hon har en far och äldre knutna band.
Om Asmun bryter dem, och dotterns hjärta lyder . . .
Den okände
afsides.
I Gudar!
Pompé.
Det är nog: och Rom med nöje ser
i detta lydnadsprof ett löftesord för fler.
Den okände.
Men äger hvar ej själf att hvad man sagt förklara?
Knappt Oden hälsat oss, — gif honom tid att svara. —
Man ej af blott ett ord så fega följder drar.
Oden
afsides.
Hvad likhet, hvilken röst!
Pompé
till Den okände.
Är du hans tolk?
Till Oden.
Ditt svar:
Du gör? . . .
Oden.
För Skytiens lugn hvad jag för mitt ej gjorde
hvad tiden bjuda tycks, hvad en förtviflad far
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
