Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fl ––––––––––
Ur Siri Brahe och Johan Gyllenstierna
Scen 5.
Tegel
ensam.
Min fiende har fallit i mina snaror. Jag är säker att han
kan ej undfly mig. Ack Tegel! hvad dag för dig! Hvad din
lycka tjänt dig bättre än all din list! Om jag ej bedrar mig,
så är denna landsflykting en märkligare man än jag det trodde.
Jag vet ej, men mina misstankar gå längre än jag knappast
törs önska. Om jag skall tro deras sista ord, är Siri Brahe
underrättad. Skulle det vara någon af hennes landsflyktiga
bröder: Erik och Gustaf Brahe? Men hvem skulle de söka
här? Deras syster? . . . För hvad orsak? Det är inte
naturligt. Alla i detta hus äro af konungens parti. Men jag
påminner mig nu, att Ebba Bielke hade en son, som älskade
Siri Brahe. Jag vet ej visst om han var älskad; men nog ser
jag att hon inte älskar Bielken. Om det vore Johan
Gyllenstierna, då vore mitt verk fullbordadt, min hämnd uppfylld.
Då kunde jag på en gång förlora modern, sonen, och svärta
själfva Siri Brahes dygd. Då blef Bielkens svartsjuka hämnd
beväpnad för mig. Döljom emellertid denna misstanka: ju
mer oväntadt detta är för honom, ju större blir hans ifver,
ju mer känner han sitt hjärta förtörnadt ... det skall kufva
dess ädelmod, dess kärlek.
Scen 9.
SIRI BRAHE. STOLPE.
Siri Brahe.
Allt är förloradt. Bielken, som tviflade om sanningen
af Tegels föregifvande, synes nu därom öfvertygad. Han har
i min närvaro förebrått min svärmor, att hon döljt för honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
